- we'll never be, alone
Kategori: En vardag
det är den tanken jag har i mitt huvud. Du är värdelös.
och jag måste erkänna, det är jag.
Jag är en värdelös syster/dotter. Jag gör inget annat än gnäller och skriker. Ligger på mitt rum .. Och lipar.
Jag är en värdelös vän. Jag värdesätter folket, men tar alla förgivet. .. sen gör jag något dumt, går in på mitt rum.. och lipar.
Jag är en värdelös flickvän. Jag kan inte ens få min egna pojkvän att le.. Jag kan inte få förhållandet som alla andra har, utan jag får det att bli skumt. Det första seriösa förhållandet, och jag klantar mig fortfarande & redan efter 3 månader :/.. sen går jag upp på mitt rum.. och lipar.
och jag bara vet att jag kommer lipa på min födelsedag.. (på fredag, 29/6). Jag bara vet det. Jag kommer vara stressad som ett litet djur. kommer troligtvis få en ångestattack.
"Hur hanterar man den smärtsammaste plågan, i sitt eget huvud.
Hur får man skuldkänslor att bli till intetgjorda, och låta dem försvinna med sanden.
Skuldkänslor, så som man silar sand från en solstrand mellan fingrarna, men då man inser att
ett snäckskal är för stort och fastnar mellan pekfingret och långfingret.
Hur återgäldar man känslorna som satt sig i osläckbar brand med din ånger."
/ citerat, Rebecca - "Vad gör man"
Nu kommer jag säkert få massor över mig. Men vadå, en blogg är ju till för att man ska skriva tankar, funderingar och känslor? eller?