Ja då var det över. Tyvärr. Känns förjävligt taskigt, men när man inte pallar längre så gör man inte det. Hoppas bara de hittar en ny tränare snarast så grabbarna får fortsätta med innebandyn! Dock kommer jag ju såklart och hälsar på någon gång. De blev vääldigt glada när jag sa det.
Uppskattning. En jävligt skön känsla!

I helgen for jag till skåne. Hur underbart som helst! Var så glad hela tiden, så avslappnad. Familjen Larsson är helt underbara. Haft riktigt roligt!
OCH VET DU VAD MATILDA?!
Jag klarade av att äta ALLA DAGAR, utan problem!!!!!!!
Kände bara nervositet, inte mer!  Inga skakningar, inge hyperventilation, inga kallsvettningar, inget illamående. Men framförallt: Ingen panikångest!

Helt f'cking underbart!

Och tja, vad kan man säga? Dedikerar citering från en låt:

No matter what the end is
my life began with you♥