Ja då var det över. Tyvärr. Känns förjävligt taskigt, men när man inte pallar längre så gör man inte det. Hoppas bara de hittar en ny tränare snarast så grabbarna får fortsätta med innebandyn! Dock kommer jag ju såklart och hälsar på någon gång. De blev vääldigt glada när jag sa det. Uppskattning. En jävligt skön känsla!
I helgen for jag till skåne. Hur underbart som helst! Var så glad hela tiden, så avslappnad. Familjen Larsson är helt underbara. Haft riktigt roligt! OCH VET DU VAD MATILDA?! Jag klarade av att äta ALLA DAGAR, utan problem!!!!!!! Kände bara nervositet, inte mer! Inga skakningar, inge hyperventilation, inga kallsvettningar, inget illamående. Men framförallt: Ingen panikångest!
Helt f'cking underbart!
Och tja, vad kan man säga? Dedikerar citering från en låt: No matter what the end is my life began with you♥
Jag har verkligen ingen användning av en blogg längre. Dock är de rätt skönt att bara få slänga ur sig massa skit ibland.
Uppdatering: - Jag kommer/har sluta som tränare. - Tycker det ska bli tråkigt att sluta på jobbet. Visst, slutar inte förrän sista januari.. men vill vara kvar! Trivs som tusan! - Har blivit stämplad som jobbets clown/stadsidiot - Har skafft pöjk (för er som inte förstått det än) - Har fått något skum förbannelse över högra tummen och handleden. De blir överansträngda påtok för lätt. Har på mig mors stöd som gör tummen stelopererad. - Har köpt ny mobil
Det är väl allt för denna gången.
Ska börja föra lista på julklappar nu. Ni läste rätt, julklappslista och inte önskelista. Jag har ingen aning om vad jag ska önska mig. Däremot måste jag börja ta reda på allt som jag ska köpa till di andre. Vet på ett ungefär.. sådär.. på en höft.
Moshi moshi! Mitt namn är Rebecca. 24 år, född och uppvuxen i Norrköping men bor nu mera i Eslöv. Här kan man huvudsakligen hitta text om: Min familj och väldigt djupa saker. Jag skriver mycket om hur jag gått/går genom samt hur jag underlättar "depression", tvångstankar, fobier och panikångest. Jag hoppas det kan hjälpa någon iallafall!
