thuna

Den här låten har följt med mig sedan barnsben. Även om genren har glidit ur mitt liv, har den en stor plats kvar. Det är inte allt för ofta som låtar verkligen biter sig tag i mig, och framförallt inte länge. Men eftersom de var en stor del av min barndom så tänker jag inte hysha om att jag uppskattade deras låtar. De må ha varit steriotypa under 90-talet och rent ut sagt ett mainstream pojkband för sin tid, men jag är långt ifrån ensam om att ha haft ett sånt band som favorit.

 

 

 

"I can see that you've been crying
You can't hide it with a lie
What's the use in you denying
That what you have is wrong
I heard him promise you forever
But forever's come and gone
Baby, he would say whatever
It takes to keep you blind
To the truth between the lines,"