thuna

Calle kom hit mot kvällen, så vi drog ut med madde och åkte stjärtlapp och miniskidor i någon backe i vilbergen. Jag klarade typ 4m på miniskidor, sen föll jag pladask på baken. Precis som planerat.
Men det bästa var nog ändå när Calle skulle åka miniskidor där det var väldigt djup snö. I slutet av backen flög han av och åkte med huvudet först rakt ner i snön! Jag fick andbrist för jag skrattade så förbannat mycket. Ja jävlar så kul det var.

När vi tröttnade på den backen så kom jag att tänka på backen i Hageby. Vrinneviskogens überlånga backe. Vi var bara tvugna att åka dit. Det var sådär mindre lyckat, men roligt var det. Jag fick inviga backen och åka först. Halva backen rakt i ansiktet påvägen ner, och sedan helt plötsligt kom det världens gupp som inte syntes överhuvudtaget. Där flög jag helt av stjärtlappen och voltade 4 meter och rullade ytterliggare 2 meter. Jag skrattade så jag fick kramp i magen. Det gjorde så fruktansvärt ont att det var värt det.
Åkte minst en 8 - 10 gånger nedför den där backen, och jag skrattade lika mycket varenda gång. Ännu bättre var det ju när de andra åkte. De skrek som stuckna grisar, men dom flög åtminstonde inte av stjärtlappen eller påsarna (som vi hittade där och åkte på).

Totalt värt alla blåmärken och träningsvärk. Utan tvekan! =D

Dock ska vi nog ta på oss termobyxor och ett par bättre skor nästa gång. Kanske ta med sig en termos med varm oboy eller te. För det blev skapligt kallt, och jag har tamefan brännmärken över hela baken.